Kollegiehandledarens roll i skolans systematiska kvalitetsarbete

 – En modell i sex steg för hur extra anpassningar tillgängliggör skolan för elever med ojämna kognitiva funktionsförmågor

Denna text kommer att handla om de elever i skolan som borde få hjälp med sina funktionsnedsättningar. Den handlar om hur vi identifierar, kartlägger och kompenserar för elevens nedsatta funktioner på ett sätt som gynnar alla – eleven, personalen, klassen, hela skolan oavsett ålder på eleverna. Med hjälp av kollegiala handledare kan skolan sätta in rätt anpassningar på såväl individ- som gruppnivå i såväl lärmiljö som i lärsituation.

Med denna modell vill vi visa hur man kopplar tillgänglighetsarbetet till skolans systematiska kvalitetsarbete. Den kollegiala handledaren har just den kunskapen och rätt använd blir denna funktion länken mellan klassrum och elevhälsa. Lättanvända checklistor och kartläggningsmaterial gör modellen lätt att replikera. Vi tror att den skulle vara energibesparande för såväl elever som lärare och hela skolor.

Detta material svarar på frågan vad vi kan göra, vem som kan göra det och hur mycket tid som arbetet med extra anpassningar kan ta i anspråk. Syftet är att visa på de funktioner som en kollegiehandledare skulle kunna ha i skolans systematiska kvalitetsarbete. Specialpedagogen har till uppgift att arbeta med särskilt stöd. Kollegiehandledarens roll är att bli länken mellan elevhälsan och klassrummet.

En kollegiehandledare kan vara specialpedagog, speciallärare, klass- eller ämneslärare. Det kan vara en assistent, förskolelärare eller fritidspedagog bara tre förutsättningar är uppfyllda:
– Den första förutsättningen är att pedagogen har kulturkompetens vilket innebär att de har gedigen erfarenhet av att arbeta i skolan, kunskap om hur elever fungerar tillsammans och har färdigheter i att undervisa.
– Den andra förutsättningen är att pedagogen har funktionskompetens, det vill säga att man kan förstå, kartlägga, analysera och kompensera för en elevs kognitiva funktionsnedsättningar samt använda elevens styrkor i skolarbetet.
– Den tredje förutsättningen handlar om personliga egenskaper. En kollegiehandledare kan inte vara prestigefull eller undfallande. En kollegiehandledare måste kunna lyssna på andra, motivera, väcka andras intresse och engagemang samtidigt som man låter alla komma till tals, sammanfattar, ansvarar för den röda tråden och hjälper gruppen att reflektera genom vad vi kallar Tydliggörande frågor med sokratiska inslag.

Skolans krav överstiger många elevers funktionsförmåga

”Kalle kommer nästan alltid sent till skolan, han är sist in från rasten. Efter gympan behöver han mest tid för att byta om. I klassrummet börjar Kalle arbeta sist av alla och han blir sällan klar.” 

Alla lärare möter elever som Kalle. Är han sex år har man tålamod och förstår att man inte kan ha för stora krav på en liten grabb. Är Kalle tolv år så försöker man få det att funka på olika sätt men ofta utan resultat. Man ställer krav och blir tjatig men det blir inte bättre. Man ställer ultimatum men inget hjälper. Är Kalle sjutton år tycker man att han är arrogant eller lat och har som lärare tröttnat sedan länge.

Oavsett ålder har Kalle svårt för att förstå tid och att hålla reda på vilken dag det är. Han har problem med att ”känna tid” och eftersom han saknar en inre klocka kan han inte beräkna hur lång tid man behöver för en aktivitet eller en uppgift. Kalle har också svårt för att fördela sin tid mellan olika aktiviteter eftersom han inte vet hur lång tid de tar. Han kan heller inte anpassa sin egen tid efter andras och han har svårt för att skynda sig. Kalle har stora brister i sin tidsuppfattning.

Idag ställer skolan höga krav på elevens kognitiva funktioner. Bland annat förväntas eleven begripa lärarens gemensamma genomgångar och muntliga instruktioner, planera och organisera skolarbetet, kunna arbeta i miljöer med ovidkommande sinnesintryck, passa tider och kunna anpassa sig till olika förändringar. Många elever har nedsatta funktionsförmågor som gör att de inte klarar av dessa krav eftersom varken lärmiljön eller lärsituationen är anpassade för behoven. Skolan är helt enkelt inte tillgänglig. Brister i tidsuppfattning är ett exempel på en nedsatt kognitiv funktionsförmåga.

Skollagens krav på lärare att direkt sätta in extra anpassningar överstiger många lärares kompetens

Skolans styrdokument ställer numera krav på att lärare ska kunna kompensera för de faktorer som skapar funktionshinder för elever med nedsatt funktionsförmåga. Detta innebär att lärare direkt ska kunna anpassa såväl lärmiljö som lärsituation. Trots att kognitionsforskningen gjort stora framsteg de senaste tjugo åren ingår oftast inte kunskap om kognitiva funktioner i lärarutbildningen. Eftersom lärare inte vet hur dessa funktionsnedsättningar yttrar sig kan de inte förstå dem, de kan inte heller identifiera dem eller bygga bort det i elevens lärmiljö som försvårar eller i många fall omöjliggör såväl välmående som inlärning. Dessutom har lärare ofta generellt lite tid för varje elev och fokus ligger ofta på elevgruppen.

Även specialpedagoger har generellt sett lite tid för varje elev och ansvarar ofta för insatser för många hundra elever. Specialpedagogerna ger ett så kallat särskilt stöd som oftast är individuellt utformat. Innan lagen om extra anpassningar trädde i kraft var elevers ”särskilda behov” huvudsakligen specialpedagogens eller speciallärarens uppgift. Tyvärr är varken specialpedagogens roll eller fältet specialpedagogik definierat i skollagen. Olika skolor/huvudmän kan ha olika uppfattning om vad specialpedagogen faktiskt ska utföra.

Förvirringen om vad som är specialpedagogik beror också på att olika lärosäten ger utbildning med olika inriktning och innehåll. Detta får som konsekvens att en specialpedagog inte alltid får utbildning om nedsatta funktionsnedsättningar. När KIND (Karolinska Institutet Neurodevelopmental Disorders) frågade ca. 700 lärare om deras kunskaper i neuropsykiatri – som fältet neurokognitiva funktionsnedsättningar ofta kallas – svarade 69 % av de tillfrågade specialpedagogerna att de saknade sådan kunskap trots att det berör ca. 5 % av alla elever i Sverige idag. I skolan behövs därför ökad kunskap om neuropsykiatri för att pedagogerna ska kunna ge extra anpassningar utefter behov.

Att kartlägga nedsatta funktionsförmågor för rätt stöd

Två personer med samma diagnos kan ha helt olika behov. Att ge eleven stöd utifrån diagnosen är därför inte särskilt effektivt. För att ge rätt stöttning måste vi förstå och veta vilka funktionsförmågor som är nedsatta hos den enskilde eleven. Ibland har eleven behov av extra anpassningar trots mildare nedsatta funktionsförmågor som inte leder till en medicinsk diagnos. Det är därför viktigt att poängtera att en diagnos inte behövs för att en elev ska få extra anpassningar.

I modellen för kollegial handledning bygger vi vidare på ett material för strukturerad kartläggning och insatser omkring de sju funktionsförmågor som ofta är nersatta hos personer med npf, som finns beskrivet i Skolkompassen (Sjölund & Henriksson 2015, s. 26 – 41):

• Kommunikation/information
• Planering/organisation
• Sinnesintryck/motorik
• Uppmärksamhet
• Impulsivitet/aktivitet
• Tidsuppfattning
• Flexibilitet

I Skolkompassen har respektive funktionsområden också delats in i fyra fält. Ta till exempel tidsuppfattning som är uppdelat i:

1. Inre klocka och upplevelse av tid (d.v.s. känna tid, förstå hur lång tid som passerat och förstå uttryck som snart, strax och senare).
2. Förstå begrepp som igår, idag, om två veckor, samt almanacka, klocka och tidtabeller.
3. Kunna beräkna tidsåtgång för en uppgift, kunna passa tider och fördela tid mellan olika aktiviteter.
4. Anpassa sin tid efter andras och att kunna skynda sig.

Kollegiehandledning – En modell i sex steg

1. Grundläggande kunskap om och förståelse för nedsatta funktionsförmågor – grundläggande nivå

Vad: Alla anställda på en skola behöver ha kunskap om nedsatta funktionsförmågor och förståelse för hur dessa kan yttra sig under en skoldag. Alla anställda måste också veta hur man kan anpassa och kompensera på en generell nivå, d.v.s. känna till Första linjens tillgänglighet (se nedan).
Varför: Skolan är inte tillgänglig för stora grupper elever utan anpassningar i såväl lärmiljö som i lärsituation. I bästa fall medför detta att många elever inte får möjlighet att prestera i skolan utifrån sin potential. I sämsta fall kommer dessa elever inte alls till skolan.
Hur: Föreläsning om nedsatta funktionsförmågor för att personalen ska få kunskap. Kollegiala handledare kan även ordna workshops och/eller föreläsningar i skolan.
Vem: Alla anställda på en skola behöver grundläggande kunskap om och förståelse för hur man anpassar lärmiljöer. Pedagogisk personal behöver kunskap om och förståelse för hur man kompenserar för nedsatta funktionsförmågor i såväl lärmiljöer som lärandesituationer.
Kollegiehandledaren och elevhälsan ansvarar gemensamt för insatsen.
Material: SPSM:s studiepaket om NPF kan till exempel användas för att personalen ska få förståelse för hur dessa elever upplever sin skoldag eller vår bok Autism och adhd i skolan. Handbok i tydliggörande pedagogik.
Tidsåtgång: En planeringsdag med eventuell uppföljning.

2. Checklistor för en tillgänglig lärmiljö – generell anpassning

Vad: Genomföra ronder i alla skolans lokaler med checklistor avseende perception och kommunikation för att bygga bort de vanligast förekommande hindren som försvårar eller omöjliggör inlärning.
Varför: För elever med nedsatt förmåga att sålla bort ovidkommande sinnesintryck blir skolans lärmiljö ett funktionshinder om inte skolan tillgängliggörs genom att man tar bort störande sinnesintryck. Checklistorna är exempel på universell design.
Hur: Lärare och/ eller vaktmästare går ronder i skolans lokaler. Rektor beslutar om vad som ska anpassas i den existerande skolmiljön och vaktmästeriet kan ansvara för utförandet.
Var: Skolans alla utrymmen.
När: Ronderna görs inför varje terminsstart.
Vem: Lärare med stöd av kollegiehandledaren, skolledare och vaktmästeri
Material: Första linjens tillgänglighet – checklistor för perception och kommunikation
Tidsåtgång: 10 – 15 minuters rond per klassrum/utrymme.

3. Visuell kommunikation i klassrummet – generell anpassning

Vad: Alla pedagoger i skolan behöver använda tavlan på samma sätt.
Varför: Uppgifterna på lektionerna blir begripliga, lättöverskådliga och fungerar som minnesstöd.
Hur: Skriv gärna ut exemplet i Första linjens tillgänglighet och sätt upp vid whiteboarden i samtliga klassrum.
När: Varje lektion.
Vem: Klass- eller ämnesläraren, vid behov med stöd av kollegiehandledaren.
Material: I materialet Första linjens tillgänglighet finns ett exempel på hur man kan göra.
Tidsåtgång: 5 minuter inför varje lektion.

4. Funktionskartläggning av en klass – generell anpassning

 Vad: Kartlägga varje elev i en klass avseende funktionsområden med syfte att få fram klassens behov av anpassningar på gruppnivå.
Varför: Sannolikt har flera elever i en klass problem inom ett eller några huvudområden.
Exempel 1: En klass har problem med att Planera och organisera sitt arbete (lila) inom område 4 (Förmåga att komma ihåg). Denna klass kommer att vara särskilt hjälpt av struktur och tydlighet och av att varje sak har sin plats. Denna klass kan vara hjälpt av bilder som tydligt talar om var saker ska vara. När uppgifterna ges till klassen ska man vara tydlig med vad som behövs för att lösa uppgiften, hur man ska göra den och vad som förväntas efteråt.

Exempel 2: En klass har elever som har problem med Uppmärksamhet (grön) inom område 2 (Förmåga att hålla kvar uppmärksamheten). Denna klass behöver hjälp med att dela in arbetet i korta intervaller. Ställ in maxtiden för eget arbete efter dem i klassen med sämst förmåga (kanske bara 5 – 10 min). Målet är att bibehålla lugnet i klassen och att eleverna ska klara uppgifterna. Tänk på att variera röstläge och använda konstpauser för att väcka intresse. Ställ enkla frågor som du vet att eleverna kan svara på om du märker att de verkar tappa koncentrationen. Visuella hjälpmedel (film, digitala presentationer) och rollspel ger variation. Om du har en eller några elever som tappar den röda tråden, som fastnar eller påbörjar något annat kan du kravanpassa genom att komma överens med eleverna en och en om att du ska påminna vad de ska göra men att de först får avsluta det de påbörjat.

En kartläggning av olika klassers funktionsvariationer kan ge svaret på vilken klass som ska ha vilket klassrum. En klass med elever som har svårt med uppmärksamhet och sinnesintryck bör ha ett mer avskilt klassrum än en klass med problem med flexibilitet och tidsuppfattning.

En kartläggning av klassen kan också ge svar på hur man ska matcha olika lärares undervisningsprofil med olika klasser.

Hur: Funktionskartläggning av eleverna i en klass.
När: Då man lärt känna eleverna, förslagsvis efter en termin.
Vem: Klassläraren eller ämnesläraren i samarbete med den kollegiala handledaren.
Material: Kartläggningsmaterial Lotsens vägledning i Skolkompassen.
Tidsåtgång: Ca. 30 minuter per elev.

5. Kollegial ärendehandledning – individuella och generella anpassningar

Vad: Kollegial handledning med syfte att kartlägga enskild elevs funktionsprofil och utforma individuellt anpassat stöd för en elev avseende såväl lärmiljö som lärsituation.
Varför: För att hjälpa lärare att identifiera vad eleven behöver och säkerställa att eleven får rätt anpassningar.
Hur: Genom reflekterande samtal i kollegial handledning i fyra steg, se separat material Kollegial handledning kring elever med autism och adhd.

Elevens perspektiv är av stor vikt. För detta kan man använda de olika checklistorna i Skolkompassen, Elevens navigeringshjälp. Med stöd av den samlade informationen (elevens navigeringshjälp samt funktionskartläggning) får man ett samlat underlag för analys av elevens behov. Är eleven delaktig är det lättare att ta till sig och förstå vinsten av att använda sig av olika hjälpmedel och strategier för att kompensera för funktionsnedsättningen.

Mobiltelefonen har många bra funktioner. Är eleven perceptionskänslig kan en uppfälld luva och/eller keps samt till exempel hörlurar/hörselkåpor stänga ute en del intryck och hjälpa eleven att koncentrera sig och hålla kvar uppmärksamheten på det som ska utföras.
När: Vid behov.
Vem: Arbetslaget tillsammans med den kollegiala handledaren
Material: Kollegial handledning kring elever med autism och adhd samt olika checklistor Elevens navigeringshjälp i Skolkompassen.
Tidsåtgång: 4 x 1, 5 timmar

Resultatet blir bättre om vi samarbetar med andra – en sjätte punkt.

 Ofta behöver skola och hem samarbeta kring olika anpassningar. Förväntningarna och kraven på eleven att kunna planera och organisera och prestera i olika uppgifter är generellt sett större i skolan än i hemmet. Många elever försöker ”hålla ihop” under skoldagen och effekterna av att skolans krav överstiger funktionsförmågan visar sig hos eleven först i stressreaktioner i hemmet. Föräldrar ser sällan sina barn i skolmiljön. Därför kan det vara svårt för föräldrar att förstå vilka anpassningar som deras barn behöver i skolan. Det är till exempel vanligt att elever behöver mycket påminnelsestöd i både hem och skola om arbetsminnet sviktar.

Ibland möts fler aktörer i samverkan runt eleven. Att skapa gemensam förståelse och gemensamt språk mellan olika aktörer är angeläget för att eleven ska få sina behov tillgodosedda. Psykologen eller läkaren från Habiliteringen eller Bup träffar vanligtvis eleven på sin mottagning. Träffarna sker i regel sällan och i en lugn miljö med färre intryck än en skolmiljö. Ibland orkar dessa elever att uppföra sig denna miljö men för att förstå problemen måste man veta hur de fungerar i alla vardagsmiljöer. De olika aktörerna i nätverket utgår från egen roll eller profession och istället för att se en sammanhållen och unik individ riskerar man att enbart se ”sin” sida av personen. Man skulle kunna göra en liknelse och jämföra eleven med en tärning. Läraren ser en 6:a, föräldrarna en 1:a, habiliteringen en 4:a och socialtjänsten en 3:a. Det är endast i kontakten med andra som man kan få en uppfattning som täcker bilden av hela tärningen det vill säga, eleven.

6. Samverkan med föräldrar och andra aktörer i elevens vardag – generell och individuell anpassning

Vad: Samverkan mellan skola och hemmet och andra aktörer i elevens vardag.
Varför: Att samverka runt eleven och få en gemensam bild och förståelse för elevens fungerande och behov.
Hur: Gör en funktionskartläggning i hemmet med Vardagskompassen (som har samma upplägg som Skolkompassen men med exempel och koppling till elevens vardag).
När: När det är lägligt.
Vem: Klassläraren med stöd av kollegial handledare och elevhälsan.
Tidsåtgång: ca 1 timma/möte
Material: Funktionskartläggning i hemmet med Vardagskompassen – samma upplägg som kartläggningsmaterialet i Skolkompassen men med exempel och koppling till elevens vardag.

Material som underlättar det kollegiala arbetet

Skolkompassen, Sjölund, A. & W Henrikson, L. Gothia, 2015. Nedladdningsbart extramaterial i form av Kartläggningsmaterial finns på Gothias hemsida se bilaga Lotsens navigeringshjälp.
Vardagskompassen, Sjölund, A. & W Henrikson, L. Gothia, 2015.
Första linjens tillgänglighet och Kollegial handledning kring elever med autism och adhd är nedladdningsbart extramaterial till boken Autism och adhd i skolan. Handbok i Tydliggörande pedagogik, (Natur och Kultur, 2017.) Materialet finns på Natur och kulturs hemsida.
#rörinteminkeps #skola är en fb-grupp där man kan tipsa varandra om hur man kan anpassa lärmiljön i skolan.
Innovativ Tydliggörande pedagogik är en annan fb-grupp som vi rekommenderar.